Varför måste man vara så snygg hela tiden. Man behöver ju inte stinka eller ha snor i ansiktet men bortsett från det. Varför sätter vi så stort värde vid vad man har på sig?! Tokigt. Jag älskar att gå omkring i mjuka mysbyxor, stora tröjor från 1991 och helt oborstat och ostylat hår. ser jag inte lycklig ut när jag gör det. Räcker inte det?! Uppenbarligen behöver vi inte lägga nog med tid på att överleva utan måste ägna oss att överleva med stil. Löjligt ju. Det mest löjliga är kanske att jag själv ramlar in i det där att överleva med stil hela tiden. Tragiskt men sant. Skönt är då att kunna vara på landet och bara vara. Igår köpte jag Pizza i Svenljunga i världens skönaste kläder. Det ni! Livsglädje!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar