Ingen 1800-talist längre

Sveriges enda 1800-talist är död. Det känns lite sorligt på nåt vis. Eller man inser liksom att tiden går och man kan inte få tillbaka det som varit. Vare sig man vill eller inte. Tidsmaskinen finns inte, men förut har ju folk kunna berätta om hur det var på 1800-talet. Eller under första världskriget eller under andra världskriget. Nu finns det snart inte några som kan berätta. Kollektiv-glömmer vi då? Läskig tanke. Men om nu det skulle uppkomma en ny Hitler eftersom vi har kollektivglömt hur dumt det är med Hitlar så kommer jag försöka skapa en Historieskrivning mer lik den i Inglourious Basterds. Jag tror jag kommer försöka. Jag kommer tänka mig nu att jag är tillräckligt modig för att försöka. Det räcker. Det känns bra. Se filmen!