Jag har lagt upp några bilder i albumet igen. Lite pepparkaksbak och så.
http://picasaweb.google.com.au/Lisa.Hedin/Australien20092010#
söndag, december 20, 2009
Vit jul
Det ser onekligen ut som om ni får en ganska vit jul hemma. Eller? Mysigt! Här blir den inte vit. Men ändå mysig! Svårt att förklara med annat än att man får ta seden dit man kommer. Eller med att jag är lite som en kameleont. Jag anpassar mig. Eller i alla fall mina referensramar och diggar situationen. Det kan vara bulle och saft ute i en koja, eller julmust i hängmattan, osv. Allt är skönt, kul och lätt att digga. Om man bara sätter på sig rätt glasögon. Och ser vad det verkligen handlar om.
Julmat
Jag sitter här och funderar på vad jag ska bjuda på på juldagslunchen när hela familjen Smith kommer hit. Det går lite trögt. Hur får man Australiensarna mätta? Man kan inte bara ge dem sill. De brukar rynka lite på näsan då. Menyn ser ut såhär hittills:
* Min hemmagjorda skinka (men här finns många riskfaktorer. Det kan helt gå åt skogen. Det måste man räkna med. Den kan också bli för grå för att falla Australiensarna i smaken. Möjligtvis att de gillar mer färgglad mat.)
* Rödbetsallad
* Köttbullar
* Potatisgratäng och janssons frestelse
* Brysselkål
* Några slags korvar som ska få agera prinskorvar
* En kålsallad som Lukes syster ska göra
* En potatissallad som Lukes syster ska göra
* Sill
Men detta känns oerhört magert! Mer? Förslag någon? Alltså för de svenskar som är här kommer det nog kännas lagom. Alltså lite svensk jul trots att de är på andra sidan jorden. Men kommer Australiensarna att bli mätta?!
* Min hemmagjorda skinka (men här finns många riskfaktorer. Det kan helt gå åt skogen. Det måste man räkna med. Den kan också bli för grå för att falla Australiensarna i smaken. Möjligtvis att de gillar mer färgglad mat.)
* Rödbetsallad
* Köttbullar
* Potatisgratäng och janssons frestelse
* Brysselkål
* Några slags korvar som ska få agera prinskorvar
* En kålsallad som Lukes syster ska göra
* En potatissallad som Lukes syster ska göra
* Sill
Men detta känns oerhört magert! Mer? Förslag någon? Alltså för de svenskar som är här kommer det nog kännas lagom. Alltså lite svensk jul trots att de är på andra sidan jorden. Men kommer Australiensarna att bli mätta?!
Julskinkan och fula fyror
Julskinkan ser ut att må bra. Men vad vet jag, det är ju min första i ordningen! VI får väl se vi får väl se. Den har inte rymt heller. Det är ju bra.
Det regnade lite häromdagen så jag har haft ett par lediga dagar. Skönt. Precis lagom. Fixar lite julsaker och donar lite. Sover lite. Läser lite bok i hängmattan. Imorgon börjar jobbet igen.
Har precis insett att fd chefen för Statens strålskyddsinstitut ska bli chef för Australiens Strålsäkerhetsmyndighet. Fräckt. Jag känner honom lite. I mars börjar han. Vad är oddsen liksom?!
Jag har fått problem med mina fyror. Ingen kan läsa dem. Därför är jag just nu i träningsprocess att skriva en ny typ av fyra. Mer datamässig. Såhär: 4 och lite mindre skrivstillsmässig som jag skriver dem. uppenbarligen ser de då ut som en 9a eller som en 7a för Australiensare. Och eftersom jag är i underläge i antal så är det jag som ändrar hur jag skriver dom. Skitdumt när de tror vi har öppet till 7 när det egentligen är 4. En helt otippad situation dock. Ingen har någonsin tidigare klagat på mina fyror! Snacka om kulturkrock. Men eftersom jag är en så lättlärd person helt utan låsningar så går det fint att lära sig skriva nya fyror. Efter ett par veckor så blir det nästan alltid den nya typen, även när jag inte tänker starkt på att det gäller att skriva den nya fyran! Så framsteg i kulturanpassningen.
Det regnade lite häromdagen så jag har haft ett par lediga dagar. Skönt. Precis lagom. Fixar lite julsaker och donar lite. Sover lite. Läser lite bok i hängmattan. Imorgon börjar jobbet igen.
Har precis insett att fd chefen för Statens strålskyddsinstitut ska bli chef för Australiens Strålsäkerhetsmyndighet. Fräckt. Jag känner honom lite. I mars börjar han. Vad är oddsen liksom?!
Jag har fått problem med mina fyror. Ingen kan läsa dem. Därför är jag just nu i träningsprocess att skriva en ny typ av fyra. Mer datamässig. Såhär: 4 och lite mindre skrivstillsmässig som jag skriver dem. uppenbarligen ser de då ut som en 9a eller som en 7a för Australiensare. Och eftersom jag är i underläge i antal så är det jag som ändrar hur jag skriver dom. Skitdumt när de tror vi har öppet till 7 när det egentligen är 4. En helt otippad situation dock. Ingen har någonsin tidigare klagat på mina fyror! Snacka om kulturkrock. Men eftersom jag är en så lättlärd person helt utan låsningar så går det fint att lära sig skriva nya fyror. Efter ett par veckor så blir det nästan alltid den nya typen, även när jag inte tänker starkt på att det gäller att skriva den nya fyran! Så framsteg i kulturanpassningen.
lördag, december 12, 2009
Men åh!
Jaha. Nu har jag kokat lagen till skinkan. Och botten på grytan blev svart. Hur blev det så?! Lagen ser lite lagomt oaptitligt brun ut. Funderar på att göra ny. Ska man knyta trådar runt skinkan förresten? En annan av mina funderingar just nu. Det är bara det att det är 4 mil till närmsta sannolika plats för skinktrådar. Verkar lite för jobbigt för min smak.
fredag, december 11, 2009
Bay Leafs
Lagerblad heter Bay leafs på engelska. Och Kryddpeppar heter Allspice. Och salpeter heter nåt i stil med Saltpetre/Nitre/Salpeter. Osäker. Meningarna går isär.
Bay Leafs hittade jag lätt. En jättestor burk med MASSOR i. Kan bli många skinkor. Och allspice hittade jag också. Dock inte som jag tänkt mig. De fanns malda. Men jag vill ha hela. Och då hittade jag en "inläggningsmix" med hela i. Så jag köpte två sådana och ska sortera ut alla kryddpeppar. Kul kul. Men jag har ju dem i alla fall.
Så har vi det där med salpetre. Kanske det inte behövs? När jag frågade efter Saltpetre i affären och förklarade att det hade en konserverande effekt så undrade den irriterande damen om det inte var salt och peppar jag skulle ha. Pucko. Hon trodde att jag inte kunde engelska så bra. Och jag kan ju inte engelska så hemskt bra. Men bättre än så! Jag blev sur och gick ut. Lite kan man väl försöka med kundservicen?
Idag var jag i en annan affär. Där hittade jag både saffran och hela kryddpeppar. Lycka. Men dock ingen saltpetre än. Så det kanske får bli utan. Funkar det? Om man äter upp skinkan snabbare än blixten? Vilken jag är säker på att Luke kommer göra.
Bay Leafs hittade jag lätt. En jättestor burk med MASSOR i. Kan bli många skinkor. Och allspice hittade jag också. Dock inte som jag tänkt mig. De fanns malda. Men jag vill ha hela. Och då hittade jag en "inläggningsmix" med hela i. Så jag köpte två sådana och ska sortera ut alla kryddpeppar. Kul kul. Men jag har ju dem i alla fall.
Så har vi det där med salpetre. Kanske det inte behövs? När jag frågade efter Saltpetre i affären och förklarade att det hade en konserverande effekt så undrade den irriterande damen om det inte var salt och peppar jag skulle ha. Pucko. Hon trodde att jag inte kunde engelska så bra. Och jag kan ju inte engelska så hemskt bra. Men bättre än så! Jag blev sur och gick ut. Lite kan man väl försöka med kundservicen?
Idag var jag i en annan affär. Där hittade jag både saffran och hela kryddpeppar. Lycka. Men dock ingen saltpetre än. Så det kanske får bli utan. Funkar det? Om man äter upp skinkan snabbare än blixten? Vilken jag är säker på att Luke kommer göra.
onsdag, december 09, 2009
Julskinkan
Idag fick jag ett fint brev från Mamma. Ett brev med julskinkereceptet i. Så fint! Tårarna rann. Tänk. Mormors mamma lagade precis samma skinka. Imorgon är det jag som går till slaktaren och beställer en finfin 5 kg skinka med skinn. Så får vi se om det kan lyckas. Om jag inte lyckas så bra så kommer jag säga att jag hittade receptet på internet. Och sen ska jag öva resten av året på att få till skinkan till nästa jul. Men man vet aldrig. Vissa saker går ju faktiskt första gången man försöker!
Nu ska jag bara översätta salpeter, kryddpepparkorn, lagerblad och andra hemliga ingredienser. Förslag någon?
Nu ska jag bara översätta salpeter, kryddpepparkorn, lagerblad och andra hemliga ingredienser. Förslag någon?
tisdag, december 01, 2009
Lördagsgodis på lördagar
Eftersom jag håller med om att det är troligare att jag får julstämning till jul om jag klär granen lite närmare jul så ska jag nog vänta lite. Kanske till omkring Lucia. Det är två svenskar som jobbar för Luke för tillfället och den enes syster kommer hit till Lucia så vi kan sätta ihop ett litet Luciatåg! Och då kanske de allesammans vill hjälpa till att klä granen också, så blir det lite mysigt! Eller så väntar jag helt enkelt hela vägen till den 23e. Gör det på mitt sätt liksom. Även om det kryper lite i pyntarfingrarna. Det kryper nog lite i jullängtartarmen också. Men lördagsgodis ska ätas på lördagar. Inte 1 dec. Men det är minsann svårt att få adventsstämning här ju. Även om jag nu har satt upp ljusen i adventsgranen ute i trädgården och satt upp adventsljusstaken i köksfönstret. Riktigt decembermys vill liksom ändå inte infinna sig.
Julgran eller inte julgran?
Nu har jag kommit i ett litet dilemma. Julgransdilemmat.
Idag var jag med Lukes brors fru Melissa i Bendigo och handlade. Jag hittade en finfin julgran för typ 300 spänn som jag köpte. Plast alltså. Nu är bara frågan när jag ska montera den lilla skapelsen? Tradionellt här så verkar det vara 1 dec som gäller. Idag alltså. Hemma i Sverige klär vi granen 23 dec. I alla fall på Nygården. Så hur gör jag nu?!
Är lite sugen på att montera för att se hur det kan bli. Om det kan bli julkänsla alls. Men samtidigt vill jag spara det mysiga och juliga tills det är jul liksom.
En fot i varje bytta. Vad göra nu?
Idag var jag med Lukes brors fru Melissa i Bendigo och handlade. Jag hittade en finfin julgran för typ 300 spänn som jag köpte. Plast alltså. Nu är bara frågan när jag ska montera den lilla skapelsen? Tradionellt här så verkar det vara 1 dec som gäller. Idag alltså. Hemma i Sverige klär vi granen 23 dec. I alla fall på Nygården. Så hur gör jag nu?!
Är lite sugen på att montera för att se hur det kan bli. Om det kan bli julkänsla alls. Men samtidigt vill jag spara det mysiga och juliga tills det är jul liksom.
En fot i varje bytta. Vad göra nu?
torsdag, november 26, 2009
Snabbare än blixten
En del kanske har fattat. En del inte. En del är snabbare än blixten på att snoka upp nya saker på internet. Jag har i alla fall lag till några foton i mitt album. Några dagar sen nu.
Och på tal om blixtar så var det tokigt åskväder här inatt. Och tydligen kan det fortsätta idag under dagen. Silosen är alltså stängd. Och jag sover och har det gött. Gäsp!
Och på tal om blixtar så var det tokigt åskväder här inatt. Och tydligen kan det fortsätta idag under dagen. Silosen är alltså stängd. Och jag sover och har det gött. Gäsp!
söndag, november 22, 2009
Falltal
Jobbet på silosen går finfint! Jag gör lite allt möjligt som sagt. Och framför allt lär jag mig en hel del om spannmål.
Vi testar fukthalt, protein, vikt och mängd bös. När det gäller raps testar vi även oljeinnehåll.
Minns lite att i Sverige testar man även falltal. Men det verkar vi inte göra här. Det måste forskas lite i. Såhär är det mina vänner.
Falltal anger groningsgraden i spannmålen. Det är egentligen enzymaktiviteten (mängden aminosyran alfa-amylas) man pratar om. Om man har ett högt falltal är enzymaktiviteten låg och då är det vetemjölet bra att baka på, eller att reda såser på eftersom enzymet annars förhindrar glutenbildningen. Ett lågt falltal har hög enymaktivietet och fungerar sämre att baka på och reda med.
Proteinhalten har alltså inte hela betydelsen när det gäller att ha ett högkvalitativt spannmål att baka o ha sig med. Det är också viktigt vilka proteiner det handlar om. Grahamsmjöl har ofta hög proteinahalt, eftersom mer av kärnan malts in, men dessa är inte glutenbildande proteiner och hjälper således bagaren väldigt lite.
Då kan man ju undra, varför testas inte falltalet här när en lastbil kommer in med vete? Och då frågar man Luke. På bästa sätt man kan. Eftersom man inte kan falltal på engelska. Och jag har nu lärt mig att här behöver de inte testa falltal. Växsäsongen är längre här. Det betyder att alla sorter av vete som har potential att få ett lågt falltal (det som var bra för bakning alltså) får det. Det betyder att i testningen som utförs på silosen så har sorten vete betydelse för om de graderas till bakarvete eller inte. Om det är sort "A" så vet man att det har det falltal som behövs. Protein etc testas fortfarande och är också betydelsefullt för att man ska få högsta gradering. Om det är sort "B" så vet man redan innan att det inte kan bli bättre än fodervete tex. Hänger ni med?
Och i min process med att leta information på internet hittade jag att det finns något som heter "farinograftest" och "falling number test". Där ser man. Falltal verkar gå att översätta med falling numbers på engelska. Ibland är lösningen närmare än dit näsan pekar. Tänk på det!
Jag kan ha fattat det här ganska fel. Man vet inte. Kompletterande uppgifter mottages tacksamt.
Wikipedia har som alltid varit mig behjälpligt. Och så kommentarerna till detta blogginlägg. Väldigt intressanta kommentarer. Särskillt de lite längre längre ner. Väldigt hängivna brödfantaster!
Vi testar fukthalt, protein, vikt och mängd bös. När det gäller raps testar vi även oljeinnehåll.
Minns lite att i Sverige testar man även falltal. Men det verkar vi inte göra här. Det måste forskas lite i. Såhär är det mina vänner.
Falltal anger groningsgraden i spannmålen. Det är egentligen enzymaktiviteten (mängden aminosyran alfa-amylas) man pratar om. Om man har ett högt falltal är enzymaktiviteten låg och då är det vetemjölet bra att baka på, eller att reda såser på eftersom enzymet annars förhindrar glutenbildningen. Ett lågt falltal har hög enymaktivietet och fungerar sämre att baka på och reda med.
Proteinhalten har alltså inte hela betydelsen när det gäller att ha ett högkvalitativt spannmål att baka o ha sig med. Det är också viktigt vilka proteiner det handlar om. Grahamsmjöl har ofta hög proteinahalt, eftersom mer av kärnan malts in, men dessa är inte glutenbildande proteiner och hjälper således bagaren väldigt lite.
Då kan man ju undra, varför testas inte falltalet här när en lastbil kommer in med vete? Och då frågar man Luke. På bästa sätt man kan. Eftersom man inte kan falltal på engelska. Och jag har nu lärt mig att här behöver de inte testa falltal. Växsäsongen är längre här. Det betyder att alla sorter av vete som har potential att få ett lågt falltal (det som var bra för bakning alltså) får det. Det betyder att i testningen som utförs på silosen så har sorten vete betydelse för om de graderas till bakarvete eller inte. Om det är sort "A" så vet man att det har det falltal som behövs. Protein etc testas fortfarande och är också betydelsefullt för att man ska få högsta gradering. Om det är sort "B" så vet man redan innan att det inte kan bli bättre än fodervete tex. Hänger ni med?
Och i min process med att leta information på internet hittade jag att det finns något som heter "farinograftest" och "falling number test". Där ser man. Falltal verkar gå att översätta med falling numbers på engelska. Ibland är lösningen närmare än dit näsan pekar. Tänk på det!
Jag kan ha fattat det här ganska fel. Man vet inte. Kompletterande uppgifter mottages tacksamt.
Wikipedia har som alltid varit mig behjälpligt. Och så kommentarerna till detta blogginlägg. Väldigt intressanta kommentarer. Särskillt de lite längre längre ner. Väldigt hängivna brödfantaster!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
