Jordetimmen resultat

Vi kom fram till flera saker också genom att vi läste de texter som jag presenterade i Jordetimmeinlägget igår. Bland annat att man skulle vilja veta den fulla historien om allt man köper. Och håll i er nu och häng med, även om det krävs mycket fantasi. Alltså om man går o handlar jeans tex så tror jag att nästan alla människor skulle välja ett par jeans som bidragit till att några barn får gå i skola istället för ett par jeans som bidragit till att några barn blir slagna och svälter. På samma sätt tror jag att de allra flesta människor väljer ett par jeans som är tillverkade av ekologiskt odlad bomull och färgade med blåbär framför ett par jeans som är tillverkade av hårt besprutad bomull och där det använda färgvattnet hälls ut i en bäck. Vid full information kan vi alltså välja rätt. Hur får man det då? I en liten skärm som hänger på jeansen? I sin egen mobil efter att man läst av en streckkod?

Vad motverkar att det kan bli såhär? Handlarna och producenterna såklart. Eller? Jag menar de vill ju inte göra dålig reklam för sina grejer. Det andra är kanske att man inte kan ha full information om allt. Man orkar inte då. Man ska välja pensionsfonder (det gjorde jag i fredags), el, bredband, telefonabonnemang, färdmedel osv... Men någon måste ju göra valen! Annars blir hela världen till slut ond om någon döljer information mellan producent och konsument. Incitamentet heter pengar. Mellanhanden kommer alltid finnas och kommer att finnas eftersom det finns pengar att tjäna. Men en bra början är i alla fall tyckte vi att man på vissa morotspaket kan se en bild på bonden som odlat dem. Fortsätt så. Även om just bilden är tämligen ointressant, eftersom bondens utseende har lite att göra med vilka morötter jag vill ha, så visar det ändå att information kan sitta fast på en morot från att den odlas till att jag handlar den. Då måste det ju gå med annat också!

Mig

Idag läste jag på en kompis facebooksstatus:
Och fast jag ofta längtar bort är jag kvar här ändå i den värld som jag känner och begriper. Fastän vintern är för lång och kostymen för trång är det här den värld jag känner och begriper.

Öhh... det är ju jag. I ett nötskal. Suck. Det var det här med att våga simma till nästa ö. Och se vad som händer där...

Jordetimmen

I lördags släckte vi belysningen hemma i en timme. Minst.

Jag stör mig kraftigt på tidningsrubriker som "det blev nästan ingen energiförbrukningsskillnad alls". Men å, puckon. Det är ju inte det det går ut på. Det är ju en manifestation, ett demonstrationståg i modern tappning. Det är ju inte så att ett demonstrationståg omedelbart ändrar på saker. Det är liksom till för att lägga fokus på frågan. Få den att bli aktuell i debatten osv. I det här fallet med Jordetimmen så handlar det om att för upp miljöfrågor på dagordningen. Kanske att det främst har lanserats som ett sätt att föra upp klimatfrågan, men jag tycker att miljöproblemen som helhet passar bättre. Det är inte så att bara för att vi "löser" klimatfrågan så är allt annat lugnt. Det är mycket vi behöver reflektera över och förändra.

Vi firade Jordetimmen med att släcka alla lampor. Stänga av alla datorer och TV-apparater. Och tända några stearinljus. Sedan satte vi oss bekvämt och åt av en kaka vi bakat. För att reflektera och få hjärnan att tänka i nya banor, som är så svårt när allt är tänt och brusar så läste vi en text var.

Jag inledde vår lilla Jordetimmestund med:

Först när det sista träden huggits ner,
Först när den sista floden blivit förgiftad,
Först när den sista fisken har fångats,
Först då,kommer människan att upptäcka,
Att pengar inte går att äta


Därefter fick Sebastian läsa ett kåseri av Staffan Lindberg: Jag är en miljödåre!

Sen läste Emma en text som jag författat. Den gick hem, även om jag ännu vill ändra mycket. Kanske det blir musik till den en dag! Avväpna mig!

Jenny-vännen läste texten till Änglamark. Hur kan något som stämde för 30 år sen fortfarande stämma? Änglamark

Jag läste därefter Tage Danielssons sannolikhetsmonolog om kärnkraft. Så oerhört skickligt skrivet och så oerhört träffande. Sannolikhet

Sen läste mamman Clas Erikssons text om en liten liten man i ett litet land med en liten kris. Stort

Pappan fick avsluta kvällen med dessa ord:

GODA NYHETER UNDER DET SENASTE DYGNET:

Planeten fortsatte att vrida sig runt sin axel som vanligt med resultat att solen gick upp överallt på jorden.
Miljarder fåglar sjöng och ett oändligt antal blommor blommade.
Jorden välsignades med 340 000 helt ljuvliga människobarn.
Intelligenta och mycket modiga handlingar utfördes varje sekund någonstans på planeten.
Hundratals nya verkligt bra ideér kläcktes.
Miljarder människor skrattade, lärde sig något nytt, rörde med
ömhet vid varandra, älskade varandra och vägrade ge upp.


Det var en liten redogörelse över vad vi sysslade med under denna skälvande timma.

Poängen är: Ta chansen att släcka, sätt dig ner och fundera och diskutera. Umgås! Ja ja, det är ju bra om man gör det oftare än under Jordetimmen, men om vi gör det ofta OCH ibland tillsammans samtidigt många, så kanske det får en liten påverkanskraft. Ungefär som om vi skulle bestämma oss att gå mellan Gustav Adolfs torg och Järntorget och skrika ut vårt budskap. FÖRÄNDRA NU! VI MÅSTE! VI KAN!

Avväpna mig

I en gränd i en dal
I en stad i ett land
Långt bort men ändå nära
Dammet lägger sig tungt
Solen letar sig ner
Där sitter en pojke eller en man
Som kan berätta
Och här sitter vi i ett ombonat fågelbo
Och ser på nyheter med ro
Och skjuter bort allt som är svårt
Jag har svårt att förstå
Jag skyddar mitt bo
Men önskar att något är i början
Att det blir nytt nu

Avväpna mig

Avväpna mig
Tag mina vapen
Lägg dem åt sidan
Förstör mina vapen
Släck hösten
Tänd våren
Gör mig naken
Och vaken
Jag är ingen soldat

Jag är likadan som du
Äter hellre jordgubbspaj i maj
Än äppelpaj i augusti
Jag är likadan som du
Men jag vill förändra nu

Pojken lägger ifrån sig sitt vapen
Och han ser sig omkring
Och han säger när blev jag man
Och när slutade jag vara pojke?
Vem kan jag se i ögonen nu
Och hur fick jag orken?
Orken att skada alla pojkar och män
Alla barn och alla hem
Vem har gett mig styrka?
Pojken längtar efter en vår som slår ut
Och om ett mörker som inte skrämmer
Avväpna mig

Avväpna mig
Tag mina vapen
Lägg dem åt sidan
Förstör mina vapen
Släck hösten
Tänd våren
Gör mig naken
Och vaken
Jag är ingen soldat

Vem är han egentligen
Pojken i gränden i dalen i staden?
Mitt samvete, ditt spöke?

Jag är vacker, en skönhet
I min blick är jag stolt
Och jag vill vara godhet
Men här är svart i gränderna
Jag lyckades göra män av pojkar
Jag drev dem mot fiktiva mål
Jag är ett land fullt med skador och hål
Avväpna mig

Avväpna mig
Tag mina vapen
Lägg dem åt sidan
Förstör mina vapen
Släck hösten
Tänd våren
Gör mig naken
Och vaken
Jag är ingen soldat
Lägg vapnen åt sidan

Teatertimme?

På lördag är det earth hour. Mellan 20.30-21.30. Då ska man släcka ner allt. Liksom som en symbolhandling för att man vill ha förändring. Frågan är bara... förändras något? Eller blir det som teater, där det känns som att vi gör något fast inget händer?

Jag tror dock ändå att det är vikigt att göra saker även om de inte är så betydelsefulla. Man måste göra saker som man klarar av och som man får resultat på. Annars blir det ju så jobbigt. Man måste känna samhörighet (i det här fallet med alla som släcker sina lampor) och man måste känna att man i alla fall har potential att förändra. Att vi människor tänker, även om det inte alltid blir rätt. Om man bara ängnade sig åt sådant som har betydelse så tror jag att man skulle blir trött på trögheten och hopplösheten och gå och lägga sig och det skulle ju inte hjälpa till.

Alltså. Jag släcker faktiskt lampan på lördag. Det kan ju dessutom kanske bidra till att man pratar lite med varandra istället för att se på TV. Även om ett stearinljus är 357 ggr mindre effektivt än en lågenergilampa. Jämtkraft har ändå en poäng:

Igen

Ikväll blir det bio med mina lägenhetskompisar. Slumhunden igen! Så bra är den faktiskt!! :)

I övrigt vill jag meddela att solen skiner i Gbg till skillnad från andra delar av Sverige. Ibland ska det vara bättre att bo i "lilla London". Faktiskt.

Slumhunden som sagt

Slumdog millionaire är bra. Offantligt mycket känslor frambringar den. Hos mig i alla fall. Och bra musik. Det här är vackert tex.

Slumhunden

Slumdog millionaire. Se den. Asbra!

Ljus var det här

Luke har satt upp nya lampor. Fint!

Jag sitter i Uppsala

Jag sitter i Uppsala på en konferens där forskare, politiker, miljörörelse och industri möts i en salig blandning. Det blir spännande. Men vad kommer ut? Lär vi oss något? Jag lär mig åtminstone att akta mig för gamla gubbars äckliga andedräkt - det gäller alltså att inte stå för nära när de pratar. Man kan också ägna sig åt att analyser folks sociala kompetens genom att stå lite mitt i och bara titta. Inte glo och peka utan observera. Man undrar ibland vilken planet de kommer från.

Det goda segrar

Verle gammelskog är räddad: Verle!

Det är så skönt att det goda segrar ibland. Att det händer fina saker. Hoppet gror!

Täck över axlarna!

Idag när jag satt på spårvagnen på väg till jobbet så tjuvläste jag lite på en annans metro. Jag vet, jävligt störande. Det är helt enkelt nåt man inte gör. Det finns en oskriven regel liksom. Tror jag. Hur som helst. När jag nu ändå gjorde detta i min tristess på morgonspårvagnen med hostande äckligt förkylda Göteborgare så såg jag en rubrik som jag blev förbannad på. Nu borde jag ju egentligen också läst vad de faktiskt skrivit, men det går inte när man tjuvläser. Rubriken var: Våga visa axeln af Ugglas. (!!). Vadå. Måste alla vara nakna i melodifestivalen. Är det det det (blir faktiskt tre det här...) går ut på? Uppenbarligen. Jag tycker hon är cool. Helklädd liksom. Konstig. Men utstickande. Rubriken borde väl vara: "Heja Ugglan, hon vågar ha kläder!" ?

Förbannade ytliga värld. Jag ska fan aldrig mer visa axeln.

Rörd

Den här är fin. Man blir rörd. Eller jag blir det i alla fall. Nu blir jag i och för sig det ganska lätt... men den här är fin. Eller hur?!

Happy birthday Charlotte!

Världens bästa tjej har födelsedag idag. Eller ja, den är ju snart över. I Australien i alla fall! Jag gjorde denna video till henne igår kväll. Sötnos!

Löneförhandling

Har löneförhandlat idag. Det gick bra. Tror jag. Eller hur mäter man det egentligen? Är nöjd i alla fall och det är ju det som är huvudpoängen. Glad gräver jag mig alltså åter ner i rapporter.

Får man läsa bamse-högt i X2000?

Får man läsa Bamse högt i X2000? Är det ok? Hur kul är det att sitta mellan Göteborg och Stockholm och lyssna på helt tokigt banala historier om en liten dum björn!? Alltså Bamse i all ära. Han är en helt ok liten björn. Men han hör inte hemma i X2000. Jag är säker. Ungefär som att inte barn gör det. Dom låter ju. Man blir tokig. Barn ska ju få låta, men inte jämte mitt säte när jag jobbat hårt en hel vecka och bara vill relaxa. Jag vill ju bara att det är tyst och att jag får sova eller tänka. Inte att nån liten spindel klättrar på ryggen av mitt säte. Och sen, varför kräks alltid alla barn? Det slår aldrig fel. Efter nån halvtimme i de lite skumma tågen så börjar de gnälla över att de är yra. Suck. Fram för tysta tråkiga affärsmän. I alla fall på X2000.

Tips om löneförhandling - för kvinnor

Ett av tipsen var:
7. Behåll ditt lugn. Som kvinna bör du försöka att vara trevlig eller kanske till och med leende när du ställer hårda lönekrav, menar forskaren Una Gustafsson. Hon har forskat på hur kvinnor beter sig vid löneförhandlingar och varnar för att kvinnor riskerar att uppfattas som för krävande om de inte balanserar upp sina krav med lite "kvinnligt" beteende.

Dra mig på en liten vagn. Kvinnligt beteende?! Är inte det att sänka sin värdighet? Att få igenom lönekrav för att man ler lite insmickrande och kanske har tagit på sig extra snygga kläder...? Suck.

Vänförfrågan

Fick en vänförfrågan på skype idag. Får det ibland. De brukar på lite olika sätt locka mig till att bli vänner med dem. Den här är lätt den roligaste jag fått!!

Dear Lady,I will tell to you the truth.I want to marry a scandinavian woman to live in spectacular Scandinavian, enjoying the marvellous welfare and health system...I will do all the house works. I love do the dishes, cook, clean the WC, all works you hate..please, let me be your slave and i will be happy.Let me see the midnight sun , listen Edward Grieg in his homeland...Peer Gynt Suite and more ..thank Lady