Avväpna mig

I en gränd i en dal
I en stad i ett land
Långt bort men ändå nära
Dammet lägger sig tungt
Solen letar sig ner
Där sitter en pojke eller en man
Som kan berätta
Och här sitter vi i ett ombonat fågelbo
Och ser på nyheter med ro
Och skjuter bort allt som är svårt
Jag har svårt att förstå
Jag skyddar mitt bo
Men önskar att något är i början
Att det blir nytt nu

Avväpna mig

Avväpna mig
Tag mina vapen
Lägg dem åt sidan
Förstör mina vapen
Släck hösten
Tänd våren
Gör mig naken
Och vaken
Jag är ingen soldat

Jag är likadan som du
Äter hellre jordgubbspaj i maj
Än äppelpaj i augusti
Jag är likadan som du
Men jag vill förändra nu

Pojken lägger ifrån sig sitt vapen
Och han ser sig omkring
Och han säger när blev jag man
Och när slutade jag vara pojke?
Vem kan jag se i ögonen nu
Och hur fick jag orken?
Orken att skada alla pojkar och män
Alla barn och alla hem
Vem har gett mig styrka?
Pojken längtar efter en vår som slår ut
Och om ett mörker som inte skrämmer
Avväpna mig

Avväpna mig
Tag mina vapen
Lägg dem åt sidan
Förstör mina vapen
Släck hösten
Tänd våren
Gör mig naken
Och vaken
Jag är ingen soldat

Vem är han egentligen
Pojken i gränden i dalen i staden?
Mitt samvete, ditt spöke?

Jag är vacker, en skönhet
I min blick är jag stolt
Och jag vill vara godhet
Men här är svart i gränderna
Jag lyckades göra män av pojkar
Jag drev dem mot fiktiva mål
Jag är ett land fullt med skador och hål
Avväpna mig

Avväpna mig
Tag mina vapen
Lägg dem åt sidan
Förstör mina vapen
Släck hösten
Tänd våren
Gör mig naken
Och vaken
Jag är ingen soldat
Lägg vapnen åt sidan