Fredagen kom utan att jag hört nåt. Ringde i morse. "Bla bla bla. Ska se om du kan få prata med någon som har med fallet att göra. De ringer upp om några minuter." Vänta vänta. När man väntat i lite över en timme så tänker man att nähä. Bäst att ringa igen. Lååååång väntan i växeln. Till slut är det en snubbe på andra sidan. När jag sagt hälften av mitt ärende säger han att han ska koppla mig till en annan avdelning. Lååååång väntan i växeln. En inspelad röst säger samma sak ungefär var 30e sekund. En annan snubbe. Han vet inte riktigt vad han ska göra. Lååååång väntan i växeln. En dam svarar. Hon ger mig sin e-post. Och sitt direktnummer. Och säger till mig att fylla i en blankett till. Skanna den och skicka den så ska hon se till att arbetstillståndet blir förlängt direkt. Hon tycker inte att det är rimligt att folk inte får arbeta. Så nu är det fixat så jag kan fortsätta jobba. Tror jag. Men man ska inte ropa hej innan
nu ringde dom.
Jag har rätt att jobba igen.
Puben nästa!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar