Karneval

Idag kör vi inte så hårt på fatcamp. Det är fest i hammarkullen.

För 10 år sen stod jag på ett lastbilsflak

Det är 10 år sen nu. 10 år sen som jag stod på ett av de där lastbilsflaken som åker omkring med jättehög musik utanför mitt fönster. Fast det var inget lastbilsflak. Det var en balvagn. (och då snackar vi ingen bal med kungen utan höbal) Efter en gammal liten traktor. Och vi hade ingen musik. Fast rätt roligt tror jag att vi hade. Fast roligast var nog när jag vid ett par tillfällen kört eller arrangerat turer åt studentfolk. När min bror tog studenten tex. Då kördes han runt i en lastbil och jag var DJ. Eller när min låtsasbror tog studenten. Då körde vi runt dem i en balvagn med fin traktor framför. Och det bästa av allt var att det var en estetklass så alla hade trummor med sig och skapade värsta sambaorkestern där bak. Folket längs vår väg kunde inte stå till.

Sådär. Det var lite nostalgi. Vad gammal jag blivit!

Förändringarnas tid

Det händer rätt mycket nu. Eller egentligen händer ingenting, men jag planerar att förändra. Både Kroppsligt, själsligt och yrkesmässigt. Vårstädning helt enkelt. På tiden. Och just nu går det framåt åtminstone kroppsligt. Senaste vägningen var -1,4 kg. Nice. Problemet med framgångar är att man blir så rädd för att det snart blir motgång. Det är bland annat det den själsliga förändringen handlar om. Och yrkesmässigt? Behöver göra nåt nytt tror jag. Många bollar i luften i alla fall. Vilket är spännande. Men också samtidigt ökar risken för att man tappar en boll.

Turk

gjorde precis ett test på Aftonbladet om vilket parti jag är närmast i mina åsikter i Europa. Det blev Turkiska kommunistpartiet. Turkiet är väl inte ens med i Eu än? Eller? Hur som helst så blir det nog en röst på ett nationellt parti hur som helst. Har bara lite svårt att komma på vilket. Det var det här med Halal....

Jag har halkat in på halal

20.30 in i intervjun (Där för övrigt hela är rätt bra) säger Magnus Betnér nåt om att det är viktigt att det är fritt att kritisera religion. Därför, eftersom Magnus är min gud (?) så gör jag väl det då. Fast det känns läskigt.

Mina tankar har snöat in på halal. Halal-slakt närmare bestämt. EU är ganska positivt till att tillåta halal-slakt. Jag letar efter en politiker att rösta på i EU-valet som vill motarbeta detta. Varför? Kan jag inte bara släppa det? Detta är mina argument:

1. Djurskyddet väger starkare än religion
2. Vuxna får göra som de vill med mat. Och om man inte vill äta kött som kommer från ett skjutet djur, ät vegetariskt. Men barn bör uppmuntras att äta lite allt möjligt. Vegetariskt, lite kött, ärtor och bruna bönor. Och de ska inte bökas i att det finns en gud som tycker att jag bara kan äta vissa saker. Vi ska ju inte ha religiösa friskolor.
3. Jag känner muslimer som inte tar så hårt på detta. Men ändå kallar sig muslimer. Ungefär som att man måste inte gå i kyrkan varje söndag för att känna sig tillåten att fira jul.

Egentligen säger citatet nedan allt.

Citat från "barnskolan.com": Innan vi äter något, måste vi alltid se till att den är halal. Om vi inte är säkra, bör vi fråga våra föräldrar eller en vuxen muslim . Och om vi ser någon som äter något som är haram, ska vi säga till honom eller henne att det är haram.

Detta hjälper oss att vara goda muslimer, och Allah blir då nöjd med oss. Några andra typer av kött som är haram är kött från djur som har skjutits och inte slaktats. Det är haram också att äta kött från djur som har självdött eller strypts.

Fast jag fattar ju andra sidan av myntet också. Såklart. Att man kommer från ett annat land, vill hålla på sina traditioner, är livrädd för att bli en dum svensk osv. Någonstans brister det i kommunikationen. Någonstans blir vi rädda för att sätta ner foten mot djurplågeri, kvinnomisshandel och maktmissbruk. Hur har det blivit såhär?

Nu ska vi se om jag klarar biffen

När jag är i Australien och ska beställa en köttbit då blir det svårt. Hamburgare kan jag på engelska. Men alla andra termer är inte överförbara till svenskan bara sådär. Nu sitter jag med en meny från "A hereford beefstouw". Ska se om jag kan reda ut begreppen...

Entrecote - Rib eye steak
Rumpstek - Rump Steak (mest logiskt...)
Oxryggbiff - Sirloin steak
Oxfilé - Fillet steak
Lammkotletter - Rack of Lamb

Japp, det var några. Jag är genast betydligt klokare. Nu gäller det bara att memorera detta tills jag sitter där på en Australiensisk restaurang nästa gång. Kanske kan vika ihop menyn jag har framför mig nu och stoppa i fickan. Fast sannolikheten att jag har precis de här kläderna på mig då är ju rätt liten. Nä, det blir nog till att memorera.

Gör det inte!

Jag håller på att somna framför datorn. Såhär blir det alltid. Paltkoma. Och det enda som min hjärna tror hjälper är några daim, eller en kaka, eller glass. Ni fattar. Jag får ju inte. Jag har fatcamp. Försöker med grönt te och vatten. Och upprepar tyst för mig själv: "gör det inte, gör det inte, gör det inte..."

En serie som beskriver min situation (tagen från syrrans blogg):

Tvinga i ungarna vettig mat?

Citat från en väns facebook denna morgon: "Gent i Belgien har infört köttfri torsdag. Alla skolor serverar bara vegetariskt på torsdagar och restauranger och privatpersoner får kurser och kokböcker om veg-mat. De vill satsa båda på folkhälsan och miljön och följer IPCC:s ordförandens rekommendation. Om de kan, kan vi!"

Och eftersom detta diskuterades runt kvällsmatsbordet i lördags kväll har jag ju massor av åsikter. Verkar dessutom vara allmänt på G och skriver massor av kommentarer till detta. Stackars hennes andra vänner. Så jag tänkte att för att verkligen få skriva av mi i ämnet så får det bli ett blogginlägg.

Fast då tryter inspirationen lite. Men nåt ska det nog kunna bli.

Alltså, skolmaten var det vi diskuterade. Såklart att det borde serveras vegetariskt minst en gång i veckan i skolan. Ingen kommer dö av det. Tvärtom. Det är egentligen rätt fånigt att tro att man måste äta kött varje dag. Kanske en rest från när vi blev så pass rika att vi kunde göra det. Innan dess levde vi väl veckovis på kål och välling. Mycket vegetariskt. Alltså, nu borde det alltså vara status att äta vegetariskt. Eftersom det på något vis speglar en medvetenhet och en klokskap på nåt sätt. Hur som helst så är det ju mer etiskt rätt. På många plan. Visst, mot djuren, men kanske främst mot resten av världens befolkning nu och i framtiden. Resurserna räcker inte för att alla ska kunna möla i sig fläskfilé en gång i veckan (sorry alla fredagsmysare a la svensson...) eller entrecote resten av dagarna. Så det så.

Så, ska då inte skolan föregå med gott exempel på nåt vis. Visa att det går. Sakta förändra attityder. Man får inte glömma bort att de flesta barns enda kontakt med vegetarisk mat i så fall skulle bli genom skolan. Även om skolan inte är den hippaste plats på denna jord, eller så bra på att sätta trender, men att få någon kontakt med det vegetariska köket är väl bättre än ingen. (bara det inte blir veg-korvar för hela slanten eller nåt annat dumt och äckligt)

När vi ändå var inne på att diskutera skolmaten när det gäller vetarisk mat så halkade vi även in på Halal-maten. Hur blev det såhär? Att man kan säga att man bara äter speciellt slaktade djur eller åtminstone inte gris och det är ok? Här är jag ute och tassar i minmarker. Jag vet. "Men religionsfrihet måste vi ha!!" "Alla får vara som de vill." Osv. Det är klart vi ska ha. Men vi kan ju inte för det acceptera konstiga beteenden. Det är förbjudet att slakta enligt Halal i Sverige. Borde det inte då också vara förbjudet att importera sånt kött? Här är det ju faktiskt i grunden djurskydd vi snackar om. Vi har bestämt oss för att vi inte ska tappa djuren på blod innan vi dödar dem. Det kanske är obehagligt för dem. Och vi lägger ett så pass stort etiskt värde på djuren att vi tycker att vi kan sluta med såna dumheter.

Dessutom tror jag det är bra att verka för att barn har så få regler som möjligt när det gäller mat. Att man inte ska behöva vända sig om och fråga mamma om man får äta det där som mina kompisar äter. Det finns exempel på att barn som kommer till Sverige och tvingas bete sig annorlunda mot sina kompisar är långsammare i språkutveckling tex. Eller barn som redan är "små i maten" blir ännu mindre för de vågar inte äta.

Jag tycker det skulle vara roligt att flytta till... exempelvis... Irak. Och kräva att få äta blodpudding med fläsk på tisdagar. Och ärtsoppa med fläsk på torsdagar. En lite småaktig tanke, jag vet. Och jag skulle inte få för mig det. Men det sätter ju saken i perspektiv.

Hur som helst. Undrar om detta har tänkts igenom från början. Var det verkligen så det var tänkt, att vi skulle låta konstiga traditioner få leva kvar, bara för att det står i någons religion. Det känns helt 90-tal på nåt sätt, men nu har vi byggt in oss i det systemet så nu kanske det är svårt att bara ändra.


Jag har också hört att EU är ganska positivt till att tillåta Halal-slakt. Nu gäller det alltså att hitta en kandidat i valet som vill arbeta mot bra mat till alla utan att äventyra varken djurens hälsa eller jordens välbefinnande. Mission - lite-svårt-men-det-går-nog. Någon som har nåt tips?

Fotosession

I onsdags eftermiddag var jag, syster, Elli och Claudia på fotosession. Det var 1,5 år sen sist. Det är för kul alltså! Och det blir rätt bra. Man mår liksom bra när man gör det med. Stå i centrum. Få fina kommentarer. Och liksom bara stråla. Vi ska göra det till tradition. Vart 1,5 år. Tills vi dör. Tänk vilken cool serie man kommer kunna göra av det och se när man blir äldre. Och klokare. Se modet förändras. Nice!




Inlägg från förra tillfället!

Då såg jag tex ut såhär:


Här kan man titta på de andra bilderna!

Nystartad tältfirma

Jag och min syster har precis skapat tältuthyrningsfirma. Satte upp i Gbg igår. Såhär fint blev det! Och på lördag ska jag gå på 50-årsfest i det. Mysigt!

Makrillarna smiter

Jag har blivit senil. På nåt sätt. Vet inte hur. Men det har jag. Är helt säker på att jag hade med mig en burk makrill till jobbet igår morse att ha på mina förmiddagsknäckebröd. Men igår blev det inte av att jag åt den. Minns inte vad som hände (senil även med det). Idag tänkte jag. Yes! Jag ska äta lite makrill. Mums. Men hittar den inte. Inte någonstans. Jag måste ha lagt den på något smart ställe. I mina kollegors magar kanske? Jag är djupt misstänksam. Av naturen. Även om det säkert är jag som lagt den i min skrivbordslåda istället för i kylskåpet. Suck. Så. Det blev knäckebröd med bara smör. Rätt gott det med faktiskt. Så jag ska inte klaga. Bara så asirriterande att inte veta vad man gör.

VA?!

Har det verkligen gått över en vecka sen jag bloggade? Ja. Helt otroligt. Har i alla fall varit på bal med kungen i helgen. Det var roligt. Men nåt som var ändå roligare var min spårvagnsresa till jobbet idag. De har dragit in en hållplats på väg till jobbet. Och det talade chauffören om långt innan så att man kunde planera sitt avstigande om man behövde. Jag skulle inte gå av där och njöt av min lilla resa. Vid den aktuella hållplatsen så saktade spårvagnen ändå in lite eftersom det är en korsning där och den väntade på körljus. Och då kommer en kille springande och vill med spårvagnen. När spårvagnen bara kör vidare utan att stanna kastar han ilsket ut sina armar och veckar pannan och skriker ut nåt som vi inte kan höra utan bara kan föreställa oss. Men han kunde ju inte vara arg. Spårvagnen kan ju inte stanna där. Och det tänkte jag att han snart kommer bli varse när han läser på hållplatsen och ångrar att han fick det där utbrottet. Spårvagnschauffören gjorde dock det där som man önskar att man kunde göra i många situationer. Han satte på utanförhögtalarna och sa att hållplatsen är indragen så jag kan inte stanna där. Sorry! Ha ha! Där fick han så han fick skämmas lite där mitt på Linnegatan i rusningstrafik. Det hjälper inte att brista ut i ilska. Man sprider bara ett onödigt obehagligt flimmer. Ibland måste man bli arg. Men inte av att en spårvagn inte stannar där den inte ska stanna. Det är faktiskt rätt ofta man önskar att man kunde göra sådär som spårvagnschaffisen. Att liksom få sista ordet och sen åka därifrån i en spårvagn. Omöjligt för den andre att få sista ordet.

Dissa IPRED

Jag är på gång. Det är fredag. Struntet är lockande, jobbet mindre lockande. Men när man surfar runt så kan man hitta en och annan pärla. Som den här sången. Man kanske sympatiserar med deras åsikter. Men just nu diggar jag den av en helt annan anledning. Att sitta och lyssna och liksom känna engagemanget strömma ut i rummet. Människor kan förändra om man tycker nåt är fel och tillsammans är man så oerhört starka. skönt att känna det ibland när man sitter och driver frågor i motvind/motström/motflyt...

Kul sida

Här är en rolig sida att fördriva tiden med en sånhär regnig fredagseftermiddag...

Sanningen måste fram

Jag vill bara påpeka för era trötta fredagshjärnor att alltihop är ett skämt. Så upprör er inte för mycket i onödan. Snyggt skämt dock och mycket underhållande!

Min bror är en buse

Min bror har varit i Aus. Rätt som det var bestämde han sig för att komma hem. Utan att någon visste nåt.

Eller några visste. Vi som är internetvana och läser på bloggar ofta. Vi visste. Men inte mamman och pappan. Här kan man läsa lite på hans blogg om hans hemresa: Tobias blogg (det börjar där och fortsätter ett antal inlägg framåt i tiden)

Och man kan tydligt se att mamma och pappa missat att läsa bloggen de senaste dygnen. Här är deras reaktion när de kom hem och Tobias var hemma!

Prickig!

Nu har jag blivit prickad. Spotify har kommit in i mitt liv. I like. lite i alla fall. Än så länge. Vi får väl se om det får stanna.

Mindre lyckad vägning

Det var ju vägning igår igen. Mindre lyckad denna gång. Eller ja, inte heller katastrof. Så jag är inte bitter. Några hekto upp, kan ju lika gärna betyda några hekto ner. Man kanske bara har ätit lite mer den dagen. Eller gjort mindre av annat. Hur som helst så blir det nu en hårdvecka. Om jag orkar. Är sööömning idag. Efter en lite småtråkig konferens igår. Roligade dock till sig emellanåt. Som när en finne skulle prata engelska och man knappt hörde vad han sa. Men så hör man roliga uttryck hela tiden. Som tex "last but not smallest". Och sånt. Ha ha! Frustrationen är stor över att det inte går att direktöversätta från svenska till engelska. Jag vet...

En kines var där också. Han var rolig. på frågan vad han skulle säga till länder som vill starta kärnkraft så sa han: "If building a house, don't forget to build a toilet." Kort och koncist. Och väldigt träffande på alla länder som hittills har kärnkraft.

Lyckad vägning

Glömde nog berätta om min lyckade vägning förra veckan. Gött kött! 1,1 kg minus. Tjohoo! Men idag är det dags för vägning igen. Inte så lycklig över det faktiskt. Har sedan i tisdags ätit... morotskaka, någon rysk nötkaka, födelsedagstårta, kärleksmums, kanelbulle, hemmagjorda chokladbollar.... men inget har jag gjort eller köpt själv. Har bara lyckats hamna i ytterst ohälsosamma sammanhang. Och lite av min policy är att man inte ska säga nej jämt. Då kan man ju bli en sådär övertråkig människa som alltid säger nej, jag måste tänka på figuren, när man ska mysa och ge värsta ångestsvettningarna åt andra som njuter av en lite kaka... Det är nog ändå bättre att hamna i kakgäng än i knarkgäng. Svindlande nära ju. I alla fall stavningen...

Skön helg men ont

Skön helg alltså. Inte många måsten. Men många saker att göra. Det hela har dock lett till att jag har ont i foten så jag kan inte gå. Och ont i händerna så jag typ inte kan hålla i nåt. Skriva på tangentbord går bra. Vilken tur! Foten har blivit utsatt för en sömnig humla. Sömnig, men giftig... Händerna har blivit utsatta för en spade. Har grävt ett potatisland för hand, trots att jag kunde använt traktorn, och tog såklart inte på mig handskar. Aj aj aj, vilja blåsor!! Helt sjukt.