Göra en Alex Schulman

Typiskt. Nu har jag fastnat för en metod som Alex Schulman lanserat. Jag har lite svårt att förstå vad jag ska tycka om den pojken. Ibland klok. Ibland köper han stora bränsleslukande bilar. Hur som. Leken är:

1. Skriv ett förslag på rubrik i kommentarerna
2. Jag skriver texten till rubriken

Jaha. Lätt va?

Och idén har jag faktiskt lite hämtat från Försök att inte se så snygg ut.

Press

Jag jobbar så sjukt bra under press. Deadlineshot är en mycket bra morot för mig. Sjukt. Önskar jag kunde vända lite på det. Blir ju alltid till att jobba i så hög hastighet på det sättet. Undrar hur nyttigt det är egentligen.

Idag ska jag laga vegetariskt!

Planerade faktiskt i morse att laga vegetariskt. Och det verkar som en bra plan. Kolla in denna film tex! Riktigt bra gjort av Naturskyddsföreningen. Visserligen räcker det inte att bara äta vegetariskt två gånger i veckan kanske. men tänk om alla gjorde det. och fick det till en vana. Då kanske man kan ta tre gånger sen. Och sen fyra. Betydligt effektivare än att säga till folk att sluta äta kött. Det går ju inte. Lite som att säga till ett barn att sluta använda napp. bara sådär. Man får ta det ett steg i taget.

Men till lunch ska jag äta kött. Eller egentligen det som blir över när folk äter fläskfile och oxfile och andra fina bitar. Isterband och blodpudding. Mums!

Nu är det gjort

Nu är det gjort. Tjuren är tagen vid hornen. Och jag är en väldigt rädd liten tjurfäktare. Om än något mer modig än igår, än förra timmen, än förra minuten. Så är det. Man lär sig något varje dag!

Nästan exakt 5 år sen

Detta är från när jag var hos Luke och hans familj för nästan 5 år sen. Här är vi ute och inspekterar en av åkrarna. ganska fin bild tycker jag med den skarpa illgula rapsen. Bealiba mountain i bakgrunden. Och en fin himmel. Sen är det också söt för att de står där. Bönderna. Och mumlar lite om hur det såg ut för 3 år sen. Eller hur det ser ut i grannbyn. Eller om någon historia om en traktor som brunnit upp. Eller ett silotorn som vält. Såna där viktiga saker. I den värld de befinner sig i.

Nu har jag sovit

Om någon blev nyfiken på vad jag svor över igår kväll, så var det mig själv. Ibland försöker man göra saker. Och så fegar man ur. Jag fegar oftast ur när det gäller känslor. Då blir det för jobbigt liksom. Och just i detta fall tänkte jag boka ett fint litet möte med mina föräldrar innan jag åker. Och liksom prata lite djupt. Men jag ballade ur och sköt upp det. Till nästa helg kanske? Det blir bra. Perfekt ju. Bra att jag sov lite.

Och för övrigt måste tilläggas att Luke faktiskt aldrig är en bondlurk. Han har inte de rätta kvaliteerna för det. Så vet ni det. Om jag skulle svänga mig med dessa uttryck vid ytterligare tillfällen! (Så om det var någon jag syftade på med Bondlurk så var det mig själv, eller möjligtvis min far.)

*#&*!"!#&%

Anfäkta, anamma och regera. Banditer, babian, amöba. Bomber och granater och kravader. Dymmel. Drönare. BONDLURK!

Det sover vi på. Så kanske vi vaknar med bättre mod imorgon.

Grannen ringde på

Grannen ringde precis på. Fattade inte först att det var så. Vi har nämligen samma signal om de står nere utanför ytterdörren som när de står utanför lägenhetsdörren. Gäster alltså. Trodde alltså att det var någon som kom och våldgästade. Men det var det inte. Det var grannen rakt över. Första gången jag såg henne tror jag. Har dock haft "brevkontakt". När vi talar om att vi ska födelsedagsfest tex så kommer det ett litet kort med grattis på.

Hur som. Nu stod hon i alla fall där. Luktade lite sprit. Och gav mig en kasse med 3 par jeans i. Och en handväska.

(nu är det viktigt att ni får in redig göteborgsdialekt i huvet. Riktigt sådär görgött ska det låta.)

- ni är väl såna som använder mycket jeans va?
- ja...
- jag har några jeans här jag har fått och jag kan inte ha dom. Ni får dom om ni vill
- åh tack!
- kan ni inte ha dom, så släng dom bara. å här är en väska.
- ja, den var fin.
- den kan ni mä få om ni vill
- jasså, men ska inte du ha den?
- nä, jag går aldrig ut
- ok, tack! Vilken bra söndag.
- jomenvisst vettu

Så det här blev ju en bra söndag. Trevliga grannar vi har!

Har det gött

Jag har en så sjukt skön helg. Ensam i lägenheten. Städar lite. Fixar lite. träffar lite folk. Kollar lite på film. Fixar lite saker. Tänker. Tränar. Livet är gött just nu.

Lite läskigt är det dock att lägenheten ekar eftersom vår inneboende flyttat ut. Märkligt. Hon tog bara saker på sitt rum. Ändå ekar hela lägenheten. Jag smyger tyst runt för att inte behöva lyssna på ekot. Det ger en så tom känsla liksom. Väntar nu på att syster ska komma hit så vi kan hänga upp gardiner i rummet osv. Hon kanske kan ta med sig en soffa till också? Fast hon får nog inte in den i bilen.

Vi har ett litet sofflager hemma i farmors hus. Fast det börjar ta på det nu faktiskt. Kvar finns en stor beige. En liten grön. Och en liten brun. Och så en 80-tal a la superduper. Den är helt otrolig faktiskt. Måste ta kort och visa någon gång. Det är väldigt praktiskt att ha ett litet möbellager liksom. Jag har inte lagt många kronor i mitt liv på möbler. I like. Men man kan ju verkligen fundera på hur bra det är att ha ett stort hus uppvärmt och som står o väntar på att jag ska komma hem en helg då och då. Det är åtminstone pelletsvärmt. Kanske dags att sätta solvärme även på det huset.

Klackarna i taket

Jag ska snart gå på min första disputationsfest någonsin. Och jag ska slå klackarna i taket. Faktum är att de redan nu, hemma i köket i mysbyxor vinklar sig något upp mot taket. Som om de vet vad som är på gång.

Tack

Tack Ebba. Du är fin! Jag fick vatten i mina ögon i morse när jag läste din kommentar. Puss!

Dialektmysterier

Min absoluta favoritserie är "Svenska dialektmysterier". Så sjukt bra! Just nu ligger den på SVT play. Titta! (Den är ju några år. Men fortfarande sjukt bra. Repris nu alltså.)

Jag och syrran tittar på den på kvällarna när vi vill fördriva lite tid. Det är mysigt. Något jag kommer sakna sjukt mycket sen. Att krypa upp i sängen och titta på något roligt/fint/bra.

I alla fall. Häromkvällen tittade vi. Och då kom jag att tänka på följande. Det är orättvist att vara lillebror. Det är omöjligt att vinna liksom. Kolla här:

Precis som språk förändrar sig sakta med influenser från andra delar av världen så behöver också ett samhälle/ort ändra på sig. Om en dialekt inte ändrar på sig så talar till slut inga unga människor dialekten. Och dialekten försvinner med de gamla. De unga går vidare till nya språk som de tycker är mer användbara. För att en dialekt eller ett språk måste leva kvar måste man alltså hela tiden uppfinna nya ord.

Om en ort inte ändrar sig och blir modern så vill inga unga bo kvar där längre. De flyttar till storstaden. Men då borde väl de små orterna bara kunna vara mer moderna då. Så är väl det löst. Men det är här det orättvisa kommer in. En stor stad har råd att vara modig. Att tre av stadens 300 restauranger är pizzarestauranger kommer inte att sätta stan i gungning om det skulle visa sig att pizza är helt oätbart. För en liten ort som kanske bara har en restaurang. Eller kanske ingen. Blir det ett betydligt större spel. Man satsar alltså istället allt på ett säkert kort. Det som man är van vid. Och som alltid fungerat hittills. Man är nöjd med vad man har. Tyvärr är det precis detta, att vara nöjd med vad man har som sakta urholkar samhället. Visst är det sjukt!?

Jag tänker mig att för att vi ska kunna rädda världen så måste vi förändra just det här. Vi kan inte hela tiden ha nya kläder i garderoben. Vi måste lämna skorna hos skomakaren. Vi måste vara lillebror och vara nöjda med det. Lillebror har alltid varit nöjd med ärvda kläder. Och om vi inte dömer lillebror för att han har lite slitna kläder eller för att han har rosa kläder så är det ju inget problem.

Kanske att de små samhällena sakta kan få sin bärkraftighet tillbaka. Kanske att inte alla vill till stan då. Kanske att en hel del kan tänka sig att prioritera att leva nära naturen, tjäna mindre pengar, ha mer tid, och massa utrymme. Ha tid att baka det egna brödet. Eller odla den egna potatisen. Kanske kanske.

Roliga nätter straffar sig

Eftersom jag var uppe mellan 3 och 5 inatt så är jag nu vansinnigt trött. Såpass att det är svårt att jobba. Men jag gör lite här och lite där. Och så kanske jag sluter ögonen en stund.

Saker jag oroade mig för inatt:

* ...
* ...

Alltså det är skitsvårt att komma på det såhär i dagsljus.

Men jag kan krysta fram nåt. Sånt jag ändå tänker mycket på och kanske kan ha förorsakat sömnlösheten.

* Hur säga hejdå till saker och människor. Hur ska man bearbeta sorgen? Med vilka behöver jag göra "avslut" och säga viktiga saker?
* Vad hittar jag där när jag kommer dit? Vad kommer hända? Kommer jag tappa bort mig själv?
* Hur förändrar jag världen?
* Hur prioriterar man?

Ja. Sådär ungefär.

Hitills iår har jag spenderat 7 papp på hjärnskrynklare. Och man kan efter listan här ovan tro att det är pengar kastade i sjön, men det är precis det det inte är! Jag är så sjukt mycket visare! Åtminstone i hur jag behandlar mig själv.

Dessutom är ju den här typen av konsumtion klimatneutral. Om jag cyklar dit.

Tomt

Precis just denna natt när jag inte kan sova så har en av de bloggar jag läser uppdaterat. Typiskt. inte ens de i Australien har bemödat sig med att jag ska ha nåt spännande att läsa. Så jag får återgå till mina egna tankar som blir mindre och mindre smarta ju mer sen-natts-trött jag blir.

Döm om min förvåning

Jag kan inte sova inatt. Igen. Många tankar som far runt i huvet. Mest om Australien. Eller saker som har ett samband i min resa dit. Mjuka saker. Inga prylar. Mer om det en annan gång. Min förvåning ligger denna natt i att en nära vän sitter i sin soffa. 800 m härifrån och inte heller kan sova. Så vi har nu haft en låååång bollning om klimat och möjligheterna att skapa en ljusare framtid. Helt underbart att hjärnan får lite sällskap en höstig natt som denna.

Jag fattar ingenting

Jag har bra miljöval el hemma. Kollade i mitt avtal nu. Verkar som att jag betalar 2 öre extra per kWh för detta. Kan detta stämma?? Det innebär nämligen att jag betalar nåt så hutlöst som typ 16 spänn extra per år. Då kan ju ALLA ha det. Det är ju ingen kostnadsfråga då. Men nu kan det också vara så att jag räknat helt fel. Kommentar någon?

Begränsa ungarna

En vän till mig inspirerade till detta blogginlägg. Här gör hon sitt klimatexperiment. Befolkningsbegränsning. Absolut. Varför är det så fult att prata om det? Som att man tar på familjens heligaste. Man måste ha körkort men får skaffa barn hur som. Hmmm. Och om jorden inte klarar oändliga mängder med ungar (jag har själv lite svårt för mer än 3 på en gång) så måste man ju börja ta på det heligaste. Tål att tänkas på!

Det gäller att inte drabbas av panik i detta mystiska samhälle. Det gäller att inte få för stor klimat- och miljöångest. Jag tror absolut på dominoeffekten som man trots allt har. Även om det enbart kanske är för långsamt för att rädda detta klot. Men man påverkar människor. Även när man inte vet det. För att dra en parallell. Jag har slutat säga: "Vad brun du är!" till folk. Asdumt ju! Och då menar jag inte i en rasistisk synvinkel... utan: Det är farligt att vara i solen. Man får cancer. Då är det ju vansinnigt dumt att uppmuntra folk till det genom att säga att de ser snygga o fräscha ut när de är bruna.

Samma sak gäller miljögeggan. Det gäller att föra sig rätt. Att göra rätt saker. Min vän klimatexperimentet är ett praktexempel på detta! Den typ av mission som förändrar. Hon tar ner problemet till jorden. Gör det mänskligt och greppbart. Man kan som enskild göra skillnad. Och det är viktigt. Man kan säga att hon är 2000-talets Jesus. Låt oss nu bara hoppas att hon har större effekt på världen än Jesus. (Vi dödar ju varandra fortfarande... Och jag har inte heller lyckats än.... folk solar och får hudcancer fortfarande. puckon.)

Bredband, el, hyra, försäkring, tidning

Hej och hå vad mycket det är man ska fixa alltså. Jag och min syster tänker oss att hon står på alla autogiron nu. Nu när jag snart inte är här men hon är det. Och jösses så mycket det är som ska ändras. Har ändrat det mesta nu faktiskt. Men det har inte varit det lättaste. Familjebostäder blev typ förbannade för att de tyckte att det var så krångligt att skicka ut en blankett som vi kunde fylla i. De (eller i alla fall just den här subban) tyckte att det var bättre om vi tog VÅR arbetstid istället och gick till en bank och fick det fixat där. Skumma människor det finns! Mitt i samtalet sa jag: "nä, nu får du sluta, var lite trevlig." I slutet sa jag: "vad hette du nu igen?" "Jaha" "hur stavar du det?" Som om jag tänkte prata med nån chef. Det tänker jag inte. För jag är för feg. Men hoppas hon blev lite rädd. Subban.

Det var då ända in i ... men så bra! tack!

Vad gör man med människor som beter sig skumt. Och man blir mer och mer förbannad för varje dag som de inte hör av sig. Och man söker och söker och söker. Pratar in meddelande efter meddelande. Börjar fundera på vad deras chef heter så att man kan sticka dem i ryggen med kniv. Sen ringer de helt plötsligt upp. Är supertrevliga. Har fixat allt man bad om. Gissa om man blir stum. Suck.

Inte ett öga torrt

Dans - I'm in love!

Shit vad jag diggar att dansa. Här är ett litet klipp från sommarens 4H-läger som jag var med och arrangerade. Jag och min syster höll i en danskurs under aktivitetsdagen bland annat. Då lärde vi ut lite afrikanska moves, linedance och folkdans. I just detta klipp är det de afrikanska movesen som kan ses. Om det skulle bli förvirrning...

Lingonjakt

Äppeldricka med ingefära och kanel

Jag önskar det fanns ett musteri i närheten dit man kunde ta sina äpplen. Men i brist på det (eller jag har åtminstone inte hitta något) så får man göra äppeljos! Här har jag hittat ett recept jag tänkte testa. Och min plan är att hoppa över natriumbensoat och frysa josen istället.

4 kg äpplen (Ger ca 3 liter saft)
2 liter vatten
6 dl råsocker
(per liter avrunnen saft)
1krm natriumbensoat (per liter avrunnen saft)
5 cm färsk skalad ingefära skuren i bitar
3 st kanelstänger

Skölj och skär äpplena i klyftor, men låt skal och kärnhus vara kvar.
Lägg äppelklyftorna i en gryta och häll på vattnet och kryddorna.
Låt koka på svag värme under lock i 15minuter.




Låt självrinna i en silduk.



Bitarna som blir tog vi och passerade i assistenten så att det blev äppelmos. Väldigt gott mos blev det med ingefära- och kanelsmak. Passar nog finfint i lite fil!



Mät saftens volym och häll tillbaka saften i grytan. Jag la tillbaka några bitar ingefära och ett par kanelstänger också. Tyckte att josen gott kunde ha lite mer smak.
Tillsätt socker och koka på svag värme i 10 minuter och därefter natriumbensoatet i ett par matskedar av den varma saften som sedan hälls i grytan.



(Om man fryser saften behöver man inget natriumbensoat.)
Häll upp äppeldrickan på varma väl rengjorda flaskor. Förslut och förvara kallt.

Äppelchutney

Det ska bli lite äppelchutney också är det tänkt. Detta recept har vi aldrig provat förut så vi får se hur det blir.



1,5 kg äpplen
2 lime
4 gula lökar
4 vitlöksklyftor
3dl äppelcidervinäger
8 dl brun farin
1 dl torkade aprikoser skurna i småbitar
3 msk malen ingefära
2 tsk salt
1 krm cayennepeppar
4 krm chilipulver
2 msk torkad rosépeppar

Skölj, klyfta och kärna ur äpplena.
Borsta lime-frukten i varmt vatten.
Halvera och skiva lime tunt.
Skala och hacka löken, vitlöken. Lägg alltsammans i en gryta och tillsätt vinägern och chilin. Koka upp och sjud utan lock i 15 minuter.

Blanda i brun farin, russin, rosépeppar, ingefära, salt och cayennepeppar.
Låt koka ytterligare i 15 minuter eller tills massan är ”marmeladtjock”. (det där med 15 min undrar jag. Tror vår kokade en timme. Den var fortfarande inte så tjock, men vi hällde den i burkar ändå. Vi får se hur det blir! Återkommer om det när den stått i ett par veckor!)


Häll upp din Chutney på varma och väl rengjorda burkar. Tillslut dem omedelbart med lock och låt den kallna.






Denna Chutney är färdig att äta efter ca 2 veckor. Håller sig i 3-6 månader.



Jag har hämtat dagens recept från Färna Herrgård.

Äppelmos

Mamma har hemskt mycket äpplen. När vi var små var vi runt halva grevskapet och plockade äpplen hos folk för vi hade inga hemma. Nu har vi växt upp. Och så även äppelträden. Det finns äpplen överallt. Till och med det 100-åriga gamla äppelträdet tycker numera att det är helt ok att bära frukt.

De flesta äpplen är av sort som är svår att spara någon längre tid. Alltså gäller det nu att komma på saker att göra med äpplena så att man har sen. När det är vinter.

Det första vi gjorde denna morgon var äppelmos. Mammas recept.

Vi kokar massa äpplen. Passerar dom. Och sen. För varje 5 l råmos ska det vara 2 kg socker. Sen värmas upp. Och så i varma burkar. Och så ut på komposten. (Alltså för att kylas. Uppe på komposten. Bra ställe att ställa saker....)

Det här äppelmoset passar sjukt bra till julskinkan.

Äppel päppel pirom parom

Idag ska jag leka med äpplen. Får se vad det kan bli! återkommer!

Ful

Uppsala får nya perronger. O nåt snille till arkitekt har ritat fult. Undrar vad han sa till sin chef. Alltså nu blev det såna här raka linjer o mycket grått. Pennan bara gick av sig själv. Det är hopplöst. Och chefen svarar att det är lugnt. Vi spelar spelet att det var meningen. Att det Är snyggt. Och alla som inte ser det är dumma. Och blir det för många dumma som säger att det är fult så ritar vi på. Massor i den har stilen. Till slut tror även de att det är snyggt. Och ingen kan säga emot. För det finns ju inget vackert kvar! Så där ser du. Oroa dig inte lilla arkitekt. Men. Jag finns kvar. Jag ser att det är fult o omänskligt. Och jag säger det. Nu får det vara nog!

Apropå ankor

Miljövänlig njutning

Hittade lite miljövänlig njutning! Hi hi! Här kan man läsa mer. Dels är den ju miljövänlig. Sen skulle inte heller panik behöva uppstå när batterierna är slut. Måste bädda för lugn och mindre stress.

(Uppdatering: Fruktansvärt fult ord det där. Njutning alltså. Ligger definitivt på min 10 i topp fula ord. Låter inte alls som vad det ska beskriva. Låter äckligt. återkommer till att presentera min 10 i topp lista fula och fina ord någon dag. Börjar samla nu!)

Läder=pest?

Jag skrev för någon dag sen om att plast är pest. Och att Naturskyddsföreningen hittat en massa gifter i flip-flops. jag kände mig då trygg i läder. Jag börjar tveka. Det blir såklart nästa nyhet. Såklart! Jag väntar med spänning. Och går omkring barfota idag. (Är hemma för jag har ont i magen. Därav också min frekventa bloggning idag. Lättare såklart än att göra jobb...)

Minns

En dag för kanske fyra år sen. Jag var hemma hos Luke. Tänkte fixa lite och dammsuga huset. Roligt att göra fint! Men dammsugarpåsen var full så dammsugaren sög knappt. Så jag ringer Luke.

Lisa: Vaccum cleaner is not hungry!
Luke: You mean the bag is full?
Lisa: yah...

Detta har jag fått höra sen. Från alla. Hur söt jag var. Att jag inte kunde engelska ordentligt. Men dah! Klart jag kunde. Hur svårt är det att säga att påsen är full? Det lär man väl sig i femman. Minst. Kanske att jag ville säga att dammsugaren suger inte så bra. Eller jag är inte tillfredställd med sugkapaciteten hos dammsugaren. Det gör det hela klurigare. Åtminstone när man sitter i telefon och snabbt måste komma på vad man kan säga. I sättet jag sa det på ligger ju också som ett litet skämt. Precis som att dammsugaren skulle kunna känna hunger?! Det vet jag ju att det inte kan. Puckon. Men jag bjuder på att jag är lilla exotiska Lisa som i begynnelsen inte var så bra på engelska.

Lukes kärlek

Här kan man se Lukes kärlekar. Det är jag. Och så är det de där tröskorna. Han gillade bilden han tog av sin dataskärm så mycket att han skickade den till mig. Jag tycker den är fin!



Skype är också förresten världens bästa mojäng. I like! Skaffa det allesammans. Så kan vi snacka när jag är där borta!

Det kryper i mig

Det kryper i mig. Jag vill komma iväg nu. Jag vill få ordnat allt och sitta på det där planet. Eller gå av det. Det är det härligaste. Även om man är trött. Jag saknar Luke och jag längtar efter att bygga en vardag med honom. Han är bäst. Det är han.

Men det är det här med att ordna allt. Vissa saker är svårare än andra. De som har med känslor att göra är svårast. Att säga hejdå liksom. Även om det inte är för alltid. Men det är ju ett hejdå till denna del av mitt liv. Nu är det nya saker på gång. Och jag har alltid haft seperationsångest. Det är väl därför det tagit 5 år att bestämma sig. Jag kan till och med ha svårt att skiljas från en lapp jag skrivit. Eller från ett sött suddi. Eller... ja, ni fattar kanske. Alltså nu handlar det ju inte om att jag inte kan skiljas från saker. Bara att allt får ett värde liksom. Lite som att jag sätter högt värde till naturen. Att leva nära naturen. Att det har ett värde i sig. Att jag inte behöver finnas för att det ska ha det. Men genom att jag finns och får lov att vistas nära naturen om jag vill, då blir det ju värt ännu mer!

Jag gillar att klä upp mig ibland. Men jäsiken så skönt det är att gå runt i arbetsbyxor och stor t-shirt. Vecka ut och vecka in.

Jaha, det här spretade lite. Men det visar min poäng. Det är många känslor jag ska hålla ordning på i min lilla hjärna.

Minns

Minns en gång när Australien var nytt för mig. Första veckan när jag var hos Luke med familj. Innan vi gjorde något förbjudet.

Luke: Not too far off having tea* now.
Lisa: Mmmm
Luke: Do you like dim sims?
Lisa: Don't know. Haven't heard them.
Luke: ?
Lisa: So. Are they big or something?
Luke: Oh, it is not a band. It is a meal.
Lisa. ...

(* tea i Australien är detsamma som dinner - kvällsmat alltså)

Okända reaktioner

Idag var jag på ett möte. På mötet fanns personer som jag träffat flera gånger per år de senaste 4 åren. När jag berättade för dom att jag skulle ha tjänstledigt och åka till Australien så blev reaktionen betydligt större än jag kunde tänka mig. Man berör alltså fler människor än man märker. Än man någonsin anar. Fräckt. Och väldigt viktigt att tänka på. Människor är sköra. Man måste gå försiktigt. Det är mycket viktigt.

Tiden närvarar

Tiden närvarar har i öregrund. Klockstapeln är från 1700-tal. Och väckte mig varje timme i natt.

Morgon i öregrund

Jodå

Utsikten i ett av världens vackraste hörn.

Världens vackraste hörn

Eventuellt förhåller det sig så att jag är i ett av världens vackraste hörn. Osäkert med tanke på att mörkret lagt sig. Men imorgon Hoppas jag att jag kan avgöra det hela. Lägger upp en bild om jag kommer ihåg.

Tåg

Jag sitter på tåg igen. På väg till öregrund öster om Uppsala. Ska bli spännande. Men att fara o flänga hela tiden är jag måttligt trött på. Ses imorgon igen gbg!

Auntie Lis new friend

Will Smith

Minns

Minns med ett leende på läpparna:
Lukes mamma: So where are you from in Sweden?
Lisa: Gothenburg, on the west coast of Sweden.
Lukes mamma: Isn't that where Batman is from?
Lisa: ?
Luke: No mum, that is Gotham city. It is not a real city.

Plast=pest

Här kan man lyssna på ett reportage på ekot om gifter i plastskor: GIFT!
Man kan sammanfatta det hela med att jag känner mig nöjd i läderskor idag. Tills jag ser ett reportage om plågade djur förståss. Men ändå. Tror det är läge för alla att byta till läderskor. Och att inte ha så många. Jag har haft de jag har nu i två säsonger och de ser knappt använda ut. De börjar släppa lite i en limsöm, men tänkte lämna in dem hos en skomakare och få de fixade. Så går de ju lätt i två säsonger till! Och sen ytterligare två och sen ytterligare två. Osv. Billiga plastskor blir ju äckliga och oanvändbara betydligt snabbare än så. Ibland räcker det med en månad eller så.

Mitt nya skoliv har börjat på allvar. Men att klara mig helt utan flips i Australien är nog inte att tänka på trots allt. Det är en del av nationaldräkten där. Kanske att jag kan tillverka mig ett par i läder. Det vore coolt. Har ett par från Kenya i läder, men de är för små. Attans!

Min skepsis till plast och andra konstiga saker växer också. Hur är det egentligen med alla påsar och burkar man lägger/köper mat i? Eller alla plast-camping tallrikar? Eller alla fleece-filtar. Eller alla skumgummimadrasser? När man tänker på det använder man sjukt mycket plast!

Kuriosa i sammanhanget är också att en vän har tagit alla bilderna på skorna. Han sitter här i samma hus. På våningen under. Han är bra han.

Fint

En fin låt jag hittat idag.

Hej motivation

Hej måndags morgon. Vakna på landet i strålande sol. Tvingas åka in till den tätbefolkade staden. Tvingas sätta sig på ett kontor. Framför en dator.

Det är ju faktiskt helt otroligt fantastiskt att jag har motivation att göra något alls. Så får man se på det.

Captain

Familjen är i kalmar o kollar in brorsans nya utbildning. Sjökapten. Skepp ohoj. Här står han o pekar. Kapten magnus står jämte.

Flugornas madam

Flugornas madam. Det är jag det. Jag ligger i min säng i farmors gamla hus o det låter som om jag har 14 rakapparater i taket. Det har jag inte. Det är 27 flugor som krupit in genom fönstret för att göra vinter tänkte dom. Så snopna de blev att även jag tänkte sova här. O så arg jag blir!

Ro

Jag sitter på tåget från Sthlm. Njuter av den lilla mängd energi jag använder. Tittar på utsikten. Njuter av gårdar åkrar träd sjöar. Jämte mig sitter en gubbe. Med märkeskostym. Han köper möbler. Per telefon. 55000 på ett bräde. 55000! Hur kan ett bord o nåt skåp vara värt det? Jag tänker på att det skulle vara skönt att vara rik o göra sådana affärer på en fredagseftermiddag. Men sen tänker jag. Det spelar nog ingen roll hur rik jag skulle bli. Jag skulle aldrig gilla att shoppa. Skönt det. God fredag!

Mitt eget spa

Jag har några badkar över. Jag tänkte mig bygga ett eget spa av ett. Fixa en grill som kan värma karet underifrån. Och så mysa till det lite runt. Som här i en artikel i aftonbladet. Det skulle vara så najs. Men det får nog bli ett framtidsprojekt. En sommar när jag bara ska njuta av Sverige och inte göra nåt annat.

Idag

Idag har jag fått min första doktorsavhandling från vän.

Idag har jag fällt några tårar men genom det fått oändliga mängder energi.

Idag har jag ätit persilje och purjolöksbiffar till lunch.

Idag har jag pratat med söt-Luke.

Idag har jag pratat.

Idag har jag vuxit.

Stort. Men så är det.

Deppelipepp

Har kommit på att det inte alls är måndagsdepp. Det är tröttma. Jag är så sjukt trött att jag måste knyta upp huvudet från öronen till taket och med jämna mellanrum gnugga kallt vatten i min ögon så att de får en liten chock och kan tänka sig att vara öppna en liten stund till.

Måndagsdepp

Konstigt. Måndagar är inte roliga. Har haft en skön helg med mycket skoj. Kanske därför det blir som ett slag i ansiktet med måndag liksom.

Vad gör man med människor som är för trevliga? Som försöker vara så hjälpsamma att de är överhjälpsamma? Suck. Helt plötsligt blir de ju då inte hjälpsamma alls utan de bara rör till det. Särskillt innan man insett att de är just överhjälpsamma. Då kan man ju råka tro på dem. Men sen när man insett att de är överhjälpsamma tar man allt de säger med en nypa salt.

Vårdval skulle man visst göra också. Posta senast 7 september har jag för mig. Får väl se om jag kan hinna med det när jag kommer hem ikväll. Annars är det nog lugnt. Skulle inte tro att de har Australiens vårdcentraler med på listan. Vårdvalet är en fråga i sig som vi kan diskutera en annan dag.

Kortslutning

Min hjärna har fredagsparty. Alldeles nyss började jag skratt högt på kontoret för att jag tänkte på att baconfeber är ett så roligt namn på svininfluensa.

Sen tänkte jag på när jag måste lämna kontoret för att vara på järntorget senast 15.52 och ta en vagn. Det är ju bara att fylla i på den där hemsidan där man kan fylla i varifrån man ska och vart man vill. Besviken när jag inser att de bara har spårvagnar och bussar med på den sidan och inte mina apostlahästar. Västtrafik alltså.

Tidigare idag fick jag också för mig att jag var tvungen att ta mig hem för att hämta bilnyckeln för att sen åka till verkstan o hämta bilen som blev färdig idag. Tills jag insåg hur svårt det måste vara för verkstan att laga bilen utan nyckel... Alltså, glad överraskning, nu kan jag ta mig direkt till verkstan!

I morse lärde jag mig dock nåt. Innan hjärnan gick på fredagsparty... Jag lärde mig skillnaden på:
quiet
quite
Inte så illa för en fredagsmorgon!

Lyft

Nu har jag gjort ett lyft i lunchfrågan. I alla fall enligt mina mått mätt. Blomkålsgratäng, fläsk och blodpudding. Mums. Så idag ska jag inte klaga över min lunch. Och så är det ju fredag också. Och då känns allt lite extra bra. Bara sådär.

Nananana, nu kör vi!

Positiviteten flödar ut ur mina fingertoppar. Konstigt vad det kan svänga på ett par dagar. Men den är skör, det känner jag.

Kontakter i Australien går framåt. Även om det inte finns några besked någonstans. Men det räknar jag inte med.

Avslut här hemma går också framåt. Även om denna punkt kommer vara den som det närmaste försöker stjäla mest av min positivitet.

Sen undrar jag lite hur jag tänkte med min lunch idag också. Vitlöksaioli. Luktar bäverbajs i munnen nu.

Sommarlov

Jag minns att det varit sommar. Faktiskt.

Framme

Luke den fine är framme i Australien nu. Skönt. Allt har gått fint! Nu är det bara jag som ska ta mig dit också så blir la detta bra.

Troftigt

Men jösses. Vad tänkte jag i morse...? Jag har med mig spaghetti, en halv avokado och lite ost. Vilken lunch! Not. Ja ja. Får leva på tanken att jag ska på bio ikväll. Tjohooo! Och alla upphovare borde vara glada. Senaste månaden har jag nog gått på 4 bios. Eller nåt sånt. Dubbeljösses.

Rum i lägenhet

Det går alldeles utmärkt att sprida vidare till vänliga vänner att jag har ett rum i en lägenhet att hyra ut från ca 1 nov och vidare in i framtiden. Hyra ca 5000/2. Man delar lägenheten med min syster. Göteborg, Axel (the best men ever) Dahlströms (fantastiska) torg.

Less på bananskal

Nu är jag ungefär lika less som en apa antagligen lätt blir på alla bananskal runt omkring den. Inte på allt. Absolut inte. Men påvissa saker. Apa så tråkigt vissa människor kan ställa till ens humör... Men jag åker ju till Australien den 4 november så det mesta rinner av mig. Faktiskt.

Göteborg vaknar sakta

Göteborg vaknar sakta. Helt motsatsen till mig. Jag vaknade väldigt snabbt och väldigt obehagligt. För att vara ärlig är jag osäker på om jag somnade alls i natt. Luke har åkt till Australien igen. Kl 5 i morse stod taxin här utanför. Sedan dess har jag inte kunnat sova. Så jag beslutade mig för att använda tiden till att boka min biljett till Aus. Och söka visum. Så nu är jag trött som en gnu och har ingen alls lust att jobba om ett par timmar. Typiskt. Men saker är fixade och det är skönt! Nu har jag ett datum att se fram emot. Tjohoooo!