Teatertimme?

På lördag är det earth hour. Mellan 20.30-21.30. Då ska man släcka ner allt. Liksom som en symbolhandling för att man vill ha förändring. Frågan är bara... förändras något? Eller blir det som teater, där det känns som att vi gör något fast inget händer?

Jag tror dock ändå att det är vikigt att göra saker även om de inte är så betydelsefulla. Man måste göra saker som man klarar av och som man får resultat på. Annars blir det ju så jobbigt. Man måste känna samhörighet (i det här fallet med alla som släcker sina lampor) och man måste känna att man i alla fall har potential att förändra. Att vi människor tänker, även om det inte alltid blir rätt. Om man bara ängnade sig åt sådant som har betydelse så tror jag att man skulle blir trött på trögheten och hopplösheten och gå och lägga sig och det skulle ju inte hjälpa till.

Alltså. Jag släcker faktiskt lampan på lördag. Det kan ju dessutom kanske bidra till att man pratar lite med varandra istället för att se på TV. Även om ett stearinljus är 357 ggr mindre effektivt än en lågenergilampa. Jämtkraft har ändå en poäng: